Behandla munherpes - recept på 15 minuter

Vad är munherpes?

Munherpes orsakas nästan alltid av herpes simplex-virus typ 1, HSV-1. Viruset smittar via nära hud- och slemhinnekontakt, oftast pussar eller kyssar, och fler än åtta av tio vuxna bär det sovande i kroppen redan från barndomen.

Efter det första mötet drar sig viruset tillbaka till en viloplats i ansiktsnervens känselknuta, trigeminusgangliet. Där ligger det stilla mellan skoven och väntar in rätt tillfälle att resa ned längs nervtrådarna igen, något som forskare har kunnat visa genom att påvisa virusarvsmassa i just dessa nervceller.

Det finns två närbesläktade herpesvirus. Typ 1 trivs bäst kring läppar och näsa, medan typ 2 främst orsakar sår i underlivet. Båda typerna kan dock byta plats om kontakten blir intim nog, så munherpes kan dyka upp nedtill och tvärtom.

Kort sagt: HSV-1 är ett vanligt, livslångt virus som vilar i nervsystemet och poppar upp som blåsor när kroppen bjuder in med stress, sol eller förkylning. Med snabb behandling blir utbrottet kortare och mindre besvärligt.

Symtom vid munherpes

Det första tecknet på att herpesviruset har vaknat är sällan något du ser – det är något du känner. En pirrande, stickande eller pulserande känsla i läppkanten signalerar att viruset marscherar ned längs nervtråden och förbereder sitt scenframträdande. Inom ett dygn dyker små, tättsittande vätskeblåsor upp, ofta i grupp som pärlor på ett halsband. Blåsorna spricker, lämnar små ytlig sår som täcks av gulbruna skorpor och försvinner vanligtvis spårlöst efter ungefär en vecka. Under tiden kan läppen kännas öm, svullen och röd, medan kroppen i övrigt nöjer sig med högst en lätt feber eller lite svullna lymfkörtlar.

Snabbkoll på symtomen

• Pirrande eller stickande förkänning 6–24 timmar före utslag

• Kluster av små, vätskefyllda blåsor vid läpp- eller näsroten

• Rodnad, svullnad och sveda runt blåsorna

• Blåsorna spricker, blir ytliga sår och täcks av skorpa inom 2–3 dagar

• Spontan läkning utan ärr inom 7–10 dagar

Vanliga triggers – varför viruset vaknar

HSV-1 trivs med att ligga lågt i trigeminusgangliet, men när kroppen bjuder på rätt (eller fel) omständigheter skjuter viruset i väg som ett sms från nervknutan till huden. Forskningen pekar på att stimuli som stresshormoner och UV-strålning kan kicka i gång replikationen inne i nervcellen; det förklarar varför en hektisk deadline eller en dag på stranden så ofta följs av pirr i läppen.

Även mer vardagliga svängningar i immunförsvaret – en förkylning, mensens hormon­dip eller helt enkelt sömnbrist – sänker tröskeln för ett nytt utbrott. Svensk primärvård listar dessutom torra, spruckna läppar och intensiv fysisk ansträngning som praktiska medhjälpare till virusets comeback, troligen för att de skapar lokala mikroskador där viruset enklare får fäste.

De vanligaste tändhattarna i korthet

• Stark sol och annan UV-exponering

• Psykisk eller fysisk stress

• Förkylning eller annan pågående infektion

• Menstruation och andra hormon­skiften

• Nedsatt immunförsvar (t.ex. kortisonkur)

• Torra, spruckna läppar eller läppbitning

Att identifiera sina egna triggers – och mota dem med solstift, stresspauser eller extra sömn – minskar chans­en att HSV-1 bjuder in sig själv till läppkanten ännu en gång.

Så ställs diagnosen

Munherpes är ett av få tillstånd där läkaren oftast kan sätta en säker diagnos redan vid första ögonkastet. De tättsittande vätskeblåsorna vid läppkanten och patientens berättelse om pirrande förkänning utgör ett så typiskt mönster att laboratorieprover sällan tillför någonting. Det står svart på vitt i både Läkemedelsboken och Internetmedicins färska översikter: den kliniska bilden räcker i de flesta fall.

Undantagen bekräftar regeln. Om blåsorna inte ser ut som förväntat, om de sitter inne i munnen på en immunsupprimerad patient eller om det finns risk för ögonengagemang beställer läkaren ett PCR-prov för att påvisa virusets arvsmassa och utesluta andra diagnoser. Samma teknik används vid svårare komplikationer som meningit, men det ligger långt bort från ett vanligt munsår.

Vid digitala vårdbesök är en skarp närbild guld värd. Ett foto taget i dagsljus ger läkaren möjlighet att zooma in, jämföra med typiska referensbilder och återkoppla snabbt om antiviral behandling behöver sättas in. När utslaget sedan torkar in kan en uppföljande bild bekräfta att läkningen går åt rätt håll utan att patienten behöver boka ett nytt besök.

Diagnostiken i korthet

• Typisk klinisk bild är tillräcklig för diagnos

• PCR-prov tas endast vid atypiska sår, svår sjukdom eller nedsatt immunförsvar

• Fotodokumentation underlättar både digital bedömning och uppföljning

Behandling enligt svenska riktlinjer (2024 – 2025)

När viruset redan gjort entré på läppen gäller devisen “hellre pill vid pirr än väntan på skorpa”. Alltså: ju tidigare behandlingen startas – helst inom det första dygnet från stickningar eller rodnad – desto kortare och mildare blir hela föreställningen.

1. Peroral antiviral kur – snabbaste vägen till mål

Doserna är hämtade direkt ur Läkemedelsboken 2024 – 2025. Tablettbehandling tolereras väl men kräver bra vätskeintag och viss nykterhet kring njurfunktionen hos äldre.

Graviditet & amning
Topikal aciklovir (kräm, stift) är säkert under hela graviditeten och går också bra vid amning. Peroral behandling kan ges vid besvärliga skov efter individuell nytta-risk-bedömning, men starta alltid med lägsta effektiva dos och rådgör med läkare vid första trimestern.

2. Kräm, plåster & andra lokala knep

• Penciklovir 1 % kräm finns receptfritt och kan korta ett skov med i bästa fall ett halvt dygn – effekten är alltså modest men produkten gör ingen skada.

• Aciklovir 5 % kräm (receptfri) fungerar liknande men måste appliceras fem gånger per dygn.

• Hydrokolloid-plåster (Compeed Cold Sore Patch) kapslar in såret, dämpar smärta, minskar smittspridning och läker i princip lika snabbt som aciklovirkräm enligt randomiserad EU-studie.

• Solsticka med SPF 30+ på läpparna är billigaste återfallsprofylaxen vid soldagar.

3. När kur nummer två behövs

• Skov som blossar upp trots korrekt kur kan bero på för sen behandlingsstart – nästa gång: ta tabletten redan vid pirret.

• Patienter med nedsatt immunförsvar (t.ex. biologiska läkemedel) behöver ofta förlängd kur eller intravenös behandling – boka läkarbedömning.

• Om > 6 skov per år rekommenderas profylax i 6–12 månader innan man provar uppehåll.

4. Förväntad effekt

• Smärta och svullnad klingar vanligtvis inom ett till två dygn.

• Blåsbildningen hejdas eller uteblir helt vid behandling inom 24 h.

• Full läkning sker på 5–7 dagar i stället för 7–10 utan behandling – vinn ca 2 dagars semester för läppen.

Kort sagt: hoppa på tablettkur tidigt om skoven stör vardagen, håll en sval handkräm eller plåster i bakfickan mot lätta besvär och ta hjälp av solskydd och stresspauser för att slippa återbesök av HSV-1 i onödan.

När ska du söka vård direkt?

Ett vanligt munsår är ingen kioskvältare, men det finns lägen där munherpes kräver mer än salvor och tålamod. Om något av följande dyker upp är det läge att ringa 1177 eller styra stegen mot närmaste vårdcentral eller akutmottagning:

• Ögonbesvär – sveda, dimsyn eller rodnad i ett öga kan tyda på herpeskeratit som snabbt behöver antiviral droppbehandling

• Spridda blåsor på större hudytor – särskilt hos barn med atopiskt eksem, då talar vi om eksem herpeticum som kan bli allvarligt

• Hög feber över 38,5 °C och kraftig allmänpåverkan – tyder på att immunförsvaret har fullt upp och kan behöva hjälp

• Uttalad smärta eller rodnad som breder ut sig trots korrekt behandling – kan signalera sekundär bakteriell infektion

• Täta återfall, sex skov eller fler per år – dags för läkare att överväga långtidsprofylax

• Nedsatt immunförsvar – pågående cytostatikabehandling, biologiska läkemedel eller kraftig kortisonkur kräver lägre tröskel för läkarbesök

• Nyfödda barn med munsår i familjen – kontakta alltid vård eftersom neonatal herpes kan bli svår

Kort sagt: om blåsorna klättrar utanför sitt vanliga hörn på läppen, tar sikte på ögat eller kommer med hög feber, är det läge att låta vården ta över stafettpinnen.