Behandla pollenallergi - recept på 15 minuter

Vad är pollenallergi?

Pollenallergi, även kallad hösnuva, är en IgE medierad överkänslighetsreaktion där kroppens immunförsvar felaktigt uppfattar pollenkorn från träd, gräs eller ogräs som skadliga. När dessa allergen andas in fäster de vid slemhinnan i näsa och ögon, mastceller aktiveras och frisätter histamin samt andra signalsubstanser. Resultatet blir nysningar, rinnande näsa, nästäppa, klåda och röda tårande ögon. Reaktionen kan också irritera de nedre luftvägarna och förvärra astma. Symtomen uppträder främst under pollensäsongen, från tidig vår till sensommar, och varierar i intensitet beroende på vilka växter som blommar och hur mycket pollen som finns i luften.

Symtom vid pollenallergi

Pollenallergi märks framför allt i övre luftvägar och ögon, men kan påverka hela kroppen.

• Näsa
  Rinnsnuva med klart sekret, intensiv nysning och nästäppa som gör det svårt att andas genom näsan.

• Ögon
  Klåda, rodnad och tårflöde som ger grusig känsla och ljuskänslighet. Ofta gnuggar man ögonen vilket kan förvärra irritationen.

• Luftvägar
  Retlig hosta, känsla av tryck över bröstet och pipande andning. Personer med astma kan få försämrad kontroll och behov av mer läkemedel.

• Hud och slemhinnor
  Klåda i gom, svalg och öronöppningar samt ibland lätt svullnad i ansiktet.

• Allmänpåverkan
  Trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter som kan ge sämre prestation i skola och arbete.

Symtomen börjar vanligen inom minuter efter exponering och kan hålla i sig så länge luften innehåller pollen från de växter man är allergisk mot. Intensiteten varierar med pollenhalter, väder, vind och tid på dygnet.

Diagnostik – hur man bekräftar pollenallergi

1. Anamnes
   Kartlägg när och hur besvären uppstår. Återkommer snuvan och ögonklådan samma tid varje vår eller sommar? En enkel symtomdagbok i kombination med lokala pollenprognoser kan ge tydliga ledtrådar.

2. Pricktest
   Ett dropp­test på underarmen där huden rispas lätt genom allergen­lösningen. Bildas en rodnad eller kvaddel inom cirka femton minuter är det ett tecken på IgE-förmedlad sensibilisering.

3. Specifikt IgE i blod
   Ett blodprov som mäter mängden riktade IgE-antikroppar mot vanliga pollen. Bra alternativ när pricktest inte är möjligt, till exempel om patienten står på antihistamin eller har eksem på testplatsen.

4. Symtom–pollen-korrelation
   Jämför dagliga besvär med registrerade pollenhalter via app eller webb. Överens­stämmelse stärker diagnosen och hjälper till att identifiera vilka växter som triggar symptomen.

5. Nasala inflammationsmarkörer (vid behov)
   Mätning av kväveoxid eller eosinofilhalt i nässekret kan ge ytterligare stöd i oklara fall, särskilt om astma misstänks.

6. Differentialdiagnostik
   Virusförkylning, icke-allergisk rinit, bihåleinflammation och näspolyper måste uteslutas genom klinisk undersökning och, vid behov, bilddiagnostik.

7. Provbehandling
   Kortare behandling med intranasal kortikosteroid och antihistamin kan användas som praktiskt test; tydlig symtomlindring talar för allergisk genes.

Med dessa steg får läkare och patient en säker grund för diagnos och kan välja rätt behandling i god tid före nästa pollensäsong.

Behandling av pollenallergi

Målet är att dämpa besvären, höja livskvaliteten och förebygga långsiktiga problem som allergisk astma. Behandlingen består av egenvård, läkemedel och i utvalda fall allergenvaccination eller biologiska läkemedel.

Egenvård och miljöåtgärder

Följ dagliga pollenprognoser och schemalägg utomhusaktiviteter när halterna är låga. Håll fönster stängda vid höga nivåer, använd pollenfilter i ventilation och bil, duscha samt byt kläder efter utevistelse och skölj gärna näsan med koksalt. Solglasögon och mössa minskar mängden pollen som når ögon respektive hårbotten.

Basbehandling med läkemedel

Vid lätta till måttliga besvär räcker ofta en modern antihistamintablett som cetirizin eller loratadin. Nasala glukokortikoider som mometason eller flutikason är effektivast mot täppt näsa och bör startas någon vecka före förväntad säsongsstart när det är möjligt. Om nässprayen inte räcker finns kombinationspreparat med glukokortikoid och antihistamin. Ögonklåda lindras med antihistamindroppar eller natriumkromoglikat. Montelukast kan prövas vid samtidig astma eller nattlig nästäppa. Avsvällande nässpray ger kortvarig avlastning men bör begränsas till högst tio dagar i följd.

Allergenvaccination

Subkutan injektionsterapi och sublingual tablettbehandling ges under tre till fem år och kan ge långvarig förbättring. Metoden rekommenderas vid måttlig eller svår allergi trots optimal läkemedelsbehandling, eller när patienten vill minska sitt framtida läkemedelsbehov. Behandlingen startas av allergispecialist och kräver regelbunden uppföljning.

Biologiska läkemedel

Omalizumab mot IgE och andra riktade biologiska terapier är ett alternativ när svårallergi kombineras med dåligt kontrollerad astma och varken traditionella läkemedel eller immunterapi ger tillräcklig effekt. Insätts på specialistklinik.

Uppföljning

Utvärdera symtomkontroll efter varje säsong. Kontrollera tekniken för nässpray och inhalatorer och justera dos eller preparat när det behövs. Tidig start inför kommande pollensäsong förbättrar behandlingsresultatet markant.