Behandla urinvägsinfektion - recept på 15 minuter

Vad är urinvägsinfektion?

En urinvägsinfektion (UVI) uppstår när bakterier – oftast Escherichia coli som normalt finns i tarmen – tar sig in genom urinröret och börjar föröka sig i urinblåsan. Infektionen kallas ofta blåskatarr eller cystit och räknas då som en nedre UVI, det vill säga att den sitter i urinblåsan.

Hos de flesta kvinnliga patienter stannar bakterierna där och ger klassiska besvär som sveda när man kissar, täta trängningar och värk över blygdbenet. Ibland vandrar bakterierna vidare upp till njurarna och orsakar en övre UVI – njurbäckeninflammation (pyelonefrit) – som märks på hög feber, frossa och ont i sidan eller ryggen.

I svensk primärvård skiljer man dessutom på:

• Okomplicerad UVI – drabbar friska, ickeg gravida kvinnor och går sällan upp i njurarna.

• Komplicerad UVI – gäller män, gravida, barn, äldre eller personer med kateter, diabetes eller anatomiska avvikelser. Dessa infektioner bedöms bredare och behandlas ofta mer aggressivt.

Vanliga symptom på UVI

När bakterierna irriterar blåsväggen är det framför allt tre tecken som brukar märkas:

1. Sveda eller brännande känsla när du kissar – ofta beskrivet som “att kissa taggtråd”.

2. Täta trängningar – du känner plötsligt behov av att gå på toaletten, även om det bara kommer några droppar.

3. Värk eller tryck över blygdbenet – ett molande obehag som ibland misstas för menssmärta.

Andra typiska signaler är illaluktande eller grumlig urin och en känsla av ofullständig tömning. Feber är ovanligt vid en nedre UVI; stiger temperaturen över 38 °C, eller om du får frossa och ont i ländryggen, kan infektionen ha nått njurarna och kräver snabbare vård.

Tänk på: Hos äldre personer och små barn kan symtomen vara diffusa – exempelvis nytillkommen förvirring, oro eller dålig aptit. Gravida kan ibland ha mycket milda besvär trots infektion, vilket gör provtagning extra viktig.

Känner du igen symptomen? I vår app kan du svara på ett kort frågeformulär och, om kriterierna stämmer, få recept samma dag – utan att behöva boka tid på vårdcentralen.

Varför får man urinvägsinfektion? Orsaker och riskfaktorer

En urinvägsinfektion börjar oftast när tarmbakterier, vanligtvis E. coli, förflyttar sig från ändtarmen till urinrörets mynning och därefter vidare till urinblåsan. Kvinnor drabbas oftare eftersom urinröret är kort och sitter nära både slida och anus, vilket gör sträckan kort för bakterierna.

Vanliga riskfaktorer

• Sexuell aktivitet
  Friktion runt urinröret kan föra in bakterier. UVI efter samlag är därför vanligt, särskilt om du inte kissar direkt efteråt.

• Preventivmedel som innehåller spermicider eller diafragma
  Dessa medel rubbar den skyddande vaginala bakteriefloran och ger tarmbakterier lättare fäste.

• Graviditet
  Hormonförändringar gör urinledarna slappare och urinen står ofta kvar längre i blåsan, vilket underlättar bakterietillväxt.

• Menopaus
  Lägre östrogennivåer minskar mängden laktobaciller i slidan. Den sura miljö som normalt håller tillbaka E. coli blir svagare och slemhinnorna tunnas ut.

• Kateter eller annan främmande kropp
  En kateter ger bakterier en direkt väg in i blåsan och stör dess naturliga försvar.

• Att inte tömma blåsan helt
  Om du håller dig länge eller inte kissar färdigt får bakterier tid att föröka sig.

• Diabetes eller nedsatt immunförsvar
  Högt blodsocker gynnar bakterietillväxt och kroppen reagerar långsammare på infektioner.

• Ärftlig benägenhet
  Vissa personer har receptorer på urinvägarnas slemhinna som lättare binder E. coli. Det kan förklara varför en del får återkommande infektioner trots i övrigt god hälsa.

Självbehandling

En lindrig blåskatarr läker ibland av sig själv inom några dagar, särskilt hos annars friska kvinnor. Följande råd kan göra det lättare under tiden och kan även minska risken att bakterierna stiger upp mot njurarna.

Drick ordentligt
Vatten späder ut urinen och spolar igenom blåsan oftare. Sikta på att kissa minst var tredje timme även nattetid om du vaknar.

Töm blåsan helt
Luta dig framåt när du kissar och ta tid på dig, så att inga bakterier blir kvar i kvarvarande urin.

Lindra smärtan
Receptfria värktabletter med ibuprofen eller paracetamol dämpar sveda och värk över blygdbenet. En värmekudde över nedre magen kan också kännas skönt.

Kissa efter samlag
När du tömmer blåsan direkt efter sex sköljs nyinkomna bakterier bort innan de hinner fästa.

C‐vitamin eller surt urin?
Sur urin kan hämma vissa bakterier, men effekten av stora doser C-vitamin är osäker och riskerar magbesvär. Ta bara ett tillskott om du ändå behöver det av andra skäl.

Tranbär, D-mannos och probiotika
Studier visar blandade resultat. Tranbärsjuice eller kapslar tycks kunna minska risken för nya infektioner hos vissa, men botar sällan en pågående UVI. D-mannos och probiotika har svag men möjlig effekt. Prova gärna, men vänta inte för länge med vårdkontakt om symtomen kvarstår.

Om besvären inte blivit tydligt bättre inom två dygn, eller om de förvärras trots egenvård, är det klokt att rådfråga sjukvården. I vår app kan du göra det på några minuter och få provtagning eller recept om det behövs.

När behövs antibiotika?

Antibiotika behövs när

• symtomen är typiska och påverkar vardagen,

• du får feber eller flanksmärta som tyder på att njurarna börjar påverkas,

• du är gravid, har diabetes, har kateter eller annan känd riskfaktor,

• infektionen inte förbättrats inom 48 timmar med egenvård.

Svenska riktlinjer rekommenderar nitrofurantoin eller pivmecillinam som förstahandsval vid okomplicerad urinvägsinfektion. De tas i fem dagar och ger sällan resistensproblem. Vid allergi eller laboratoriefynd av resistenta bakterier kan trimetoprim användas, ibland i kombination med sulfa. Njurbäckeninflammation kräver längre kur och ibland annan antibiotika som ciprofloxacin eller cefotaxim.

Det är viktigt att

1. ta hela kuren enligt ordination,

2. dricka som vanligt under behandlingen,

3. kontakta vården vid utebliven förbättring efter tre dygn eller om du får hög feber, frossa eller ont i sidan.